Simhallen
Kategori: Allmänt
Igår var jag i simhallen med min mamma på eftermiddagen. Vi tog oss dit för att få slappna av, simma och basta. Precis som de flesta andra gör när de tar sig dit.
När vi var klara och på väg att gå så gick jag i förväg medans min mamma gjorde sig färdig. När jag skulle sätta på mig skorna så hörde jag att två kvinnor grälade längre bort bakom klädskåpen.
Den ena kvinnan var en kvinna som kan ha kommit från Iran/irak och den andra kvinnan var en Svensk/Finsk kvinna i övre medelådern.
Jag hörde bara hur det blev mer och mer intensivt och några andra kvinnor samlades och lyssnade, men ingen lade sig i eller försökte stoppa det som pågick.
Tillslut kunde jag inte hålla mig (såklart) utan gick emellan och vände mig framför allt till den kvinnan som verkade ha startat allt, den svenska (ryser av obehag). Vad hon hade gjort var att hoppa på den icke svenska kvinnan för att hon talade i sin mobiltelefon. Detta resulterade i ett gräl (eftersom den svenska kvinnan varit burdus och skitotrevlig). När jag hoppade in så försökte jag få den svenska (ryser igen) kvinnan att hålla tyst och förklara vad hon höll på med.
Jag orkar inte gå in i detalj på vad som sas, men kontentan av vad som skedde var att:
Den svenska kvinnan agerade omklädningsrumspolis och var sjukt rassig, så när den icke svenska kvinnan talade i telefonen (med sin svårt sjuka och anorexidrabbade dotter) så hoppade hon genast på henne och störde henne i sitt viktiga samtal. Så sjukt provocerande och helt klart på en sån jävla lågstadienivå att jag hade örfilat upp henne om jag inte hade haft det verbala med mig...
När jag sedan lämnade situationen och den svenska (fy fan, vill spy nu) kvinnan satt och tog på sig skorna brevid mig och irriterat undrade varför jag blandad mig i och ville promt påpeka att hon gjorde rätt i att hoppa på kvinna med telefonen och att den icke svenska kvinnan ju hade blivit arg och kallat henne för psykiskt sjuk bland annat, så kunde jag inte låta bli att fråga henne : Ursäkta mig, tror DU att det här var första gången denna icke svenska kvinna blev utsatt för något liknande? Och hur skulle DU hantera att konstant blir granskad i sömmarna och påhoppad av för dig helt främmande människor? Då fick jag inget svar.
Jag pratade med den icke svenska kvinnan och det var då hon berättade om sin dotter och hennes tårar föll ner på hennes kinder, då kunde jag bara krama henne...
Tänk..Hon hade tagit sig lite "egentid", från ett liv som förmodlgen konstant är på högtryck av stressen att hennes dotter skall insjukna, behöva akut hjälp eller svälta sig till döds. Hon gick till simhallen, bastade, rensade tankarna en kort stund.. För att senare bli påhoppad av en främmande kvinna bara för att hon svarade på ett samtal?
Vad vill jag säga med detta? Tjaaaa, kanske att innan du dömer någon, hatar någon eller gör dina egna förutfattade analyser så kom ihåg att vi alla faktiskt i grund och botten är MÄNNISKOR, och att i princip ALLA har sina ok att bära. Visa medmänsklighet och kärlek, ge andra den respekt du själv vill ha. Alltid.
Peace & Love
/Lotta
