lottalivet.blogg.se

För många år sedan hade jag en pojkvän som bodde i London. Jag var väl ungefär 20 år ung vid tiden. Han var musiker och vi möttes första gången i London.

 

Jag och mina tjejekompisar åkte till London på semester, vi älskade klubbarna, kläderna och musiken (LP, singlar,kassettband) man kunde köpa till halva priset mot i Sverige (those where the days). Första kvällen vi landade så drog vi direkt till centrala London, det var söndagkväll och skitdött..men vem brydde sig, vi var i LONDON!

 

Hamnade på nått sunkigt snabbmatställe när vi insåg att det mesta var stängt. In på stället kommer ett gäng killar (som senare visade sig vara bröder) Vi nackade en massa skit, hade skoj och bytte adresser och nummer (e-mail var knappt uppfunnet, ok). Sen är jag inte säker på att jag minns allt som det var exakt, men det visade sig att dessa killar var med i ett band som hette The McKoys och hade en hit som hette "Family" och låg på listorna.

 

Hur som helst, de kom till Jazzfestivalen på Skeppsholmen och spelade. Samma kväll spelade även Jamioquai om ni minns honom..Den kvällen var MAGISK, det blev ett jättejam på Teater Galeasen efteråt..episkt på många vis. Alla musiker som spelat på festivalen var på scenen och jammade loss.

 

Nåja, jag blev i alla fall till sist tillsammans med en av killarna i McKoys och skulle åka till honom och hälsa på i London där han bodde. När jag tänkte London tänkte jag på de platser jag besökt, centrala delar, Bayswater mm. Min kille bodde vid Clapham Junction i Battersea. Ett ganska nedgånget område och när jag kom till London första kvällen och skulle möta upp honom så var han just på väg hem från en konsert i Amsterdam. De var sena...Väldigt sena om vi säger så..Jag var ensam i London, med begränsad reskassa och bara ett mobilnummer till min "kille" som han nu får bli kallad. Jag hann se 2 filmer på bio innan jag tillslut med en smula panik i kroppen insåg att jag ännu inte fått tag på min "kille" och att jag borde skaffa en plats att sova för natten. Men tänkte att jag ringer EN sista gång innan jag gör det. DÅ kom jag fram och fick tag i honom!! 

 

Vi möttes och  åkte "hem" till honom, det visade sig att hans "hem" var en liten nedgången etta utan el i ett av de skummaste områdena i Battersea. Jag var inte rädd av mig och har väl aldrig varit så jag fann mig i situationen. Så här i efterhand så måste jag säga att jag är till 100% övertygad om att min "kille" hade lånat lägenheten av en kompis, för att kunna spendera tid med mig under den vecka jag var där. Eftersom att han antagligen hade fru & familj.. Freshness! Men,men...Att det kunde vara så hade jag inte en tanke på då!! Jag var ju Queen of Fukking everyting!

 

Under tiden jag var där så var han dessutom borta på olika grejjer så jag spenderade mycket tid ensam..Plankade på tåget till stan, hamnade mitt i värsta polisdramat på gården, blev kallad Yardie av de som bodde där och spenderade min pyttelilla reskassa på mat och lite shopping.

 

När det var dags att åka hem till Sverige igen så skulle min "kille" ha en konsert samma kväll på en känd arena i London. Jag var lite besviken att jag skulle missa detta, men min tröst var att jag skulle bara hem till Sverige för att byta packning och dra till Grekland för att träffa min familj. Jag skulle åka hem på lördagen, då hade jag ca 25 pund kvar i fickan. Drog från Battersea mot Heathrow, hade beräknat restiden bra (trodde jag) men när jag hade åkt med tåget och fortfarande hade sjuuukt mååånga stationer kvar började jag bli jävligt nervös.. 

 

När jag var framme på Heathrow var det 20 min kvar innan planet skulle lyfta. Incheckningen hade precis stängt när jag kom fram, hon som stod där bara tittade på mig och sa - du, det tar dig ungefär en kvart att komma till din gate och vi stängde incheckningen för 20 minuter sedan. Jag fick paniik & ville gråta. Jag hade bokat en biljett via SAS och hon hänvisade mig till deras disk. Kom dit snackade, drog historien om att jag måste till Grekland, jadajada och TACK GUD, de fixade en hemresa på söndagförmiddag istället UTAN att jag behövde betala 1 krona! 

 

Men VAR skulle jag spendera kvällen? Klockan var ca 17 när detta hände och nästa plan jag skulle med gick vid 12 nästa dag.Så jag ringde min "kille", gick på konserten, gick upp sjuuuuukt tidigt nästa morgon, flög hem till Sverige till min lägenhet där min telefonsvarare var BOMBAD med meddelanden från min familj som redan varit i Grekland en vecka och inte hade en aning om vem min "kille" var, bodde eller hur de skulle få tag på honom..De trodde typ det värsta! Min mormor ringde och fick tag på mig till slut och jag fick tag på min familj, kom till Grekland och slutade höra av mig till min "kille" efter ett tag..

 

En eloge till mina föräldrar..som har stått ut med SÅ MYCKET! Som ni fattar så var inte det här första eller sista gången jag hittade på äventyr.

 

Hahahahahaha Herregud.